Kvällsöppet och de tokroliga Humanisterna


Det är lustigt hur den trosföreställning som utgör ateism har blivit mer och mer lik Jehovas Vittnen, med samma skitnödiga behov av att frälsa sin korkade omvärld som av någon anledning inte har sett ljuset.

Den glade humanisten (en filosofisk gren med bara ett par hundra år på nacken) vräker i vanlig ordning ur sig felaktigheter i sakfrågor, som att kalla andlighet “vidskepelse per defnition” i förhoppningen att någon skall gå på det.

Religionvetaren (liksom jag) kan naturligtvis skilja mellan att spotta tre gånger över axeln när man ser en svart katt och en hel ontologi, det faktum att rationalism och empirism inte är de enda epistemologierna osv, osv.

I det här fallet så är det snarare humanisten som framstår som vidskeplig i sin övertro på sina favoritdogma vilka inte understöds av filosofisk tänkande (som “helhet”, eftersom det givetvis inte finns någon sådan helhet) och inte på något sätt har med vetenskap att göra (vetenskap befattar sig inte med teologi eller teogoni) vilket ateister gärna låtsas.

Jag vet intre vad det är i mänskan som gör att dom finner en homodox  värld lockande, eller har en sådan aversion mot pluralism att dom är beredda att dra till med vilket blaj som helst för att övertyga.

Att dessutom ha fräckheten att kalla någon annan bedragare och jämföra ett trossystem med talande grodor och medicinskt kvacksalveri (är kvällsöppet ett barnprogram?).

När det gäller trams som att “Det finns faktiskt riktiga människor som man kan ge den uppmärksamheten” eller “Människor dör faktiskt på grund av vidskeplighet” så hänvisar jag till den här artikeln som jag skrev på Engelska förra gången ateisterna hade ett större väckelsemöte i media:

https://marcelgomessweden.wordpress.com/2011/11/29/atrocities-by-numbers/

Beträffande definitioner på “vidskepelse” kontra “religion” eller “andlighet”: Se närmsta uppslagsverk.

Beträffande vad som “finns” (definiera det tack???): Läs ontologi, metafysik, epistemologi, religionsvetenskap, relgionhistoria, kosmologi och utveckla lite respekt och tolerans.

För tillfället framstår ateismen som en av de mer dogmatiska och fundamentalistska trosföreställningarna (och ge mig inga naiva “Om ateism är en trosföreställning så är flintskallighet en frisyr” popcitat. Materialismen är en monistisk ontologi, och det ÄR faktiskt per definition).