Fan vad jag är glad…


…att jag inte är kvar i Göteborg!

Samma jävla drama fittor skriker sig illröda i ansiktet om samma jävla bullshit,

Samma lilla träl krälar fram för att stötta och lilla brorsan kommer fram för att leka Yoda och vara vuxen.

Alla andra drar sig räddhågset tillbaks, vana vid att det är bäst att stryka medhårs.

 

Att normala sociala regler inte gäller för vuxna som leker vampyr om kvällarna konstaterade jag ju för åratal sedan men man hade väl väntat NÅGON liten mognad.

 

En gång i tiden såg jag lajv som ett sätt att kreativt uttrycka sig.

Med tiden har det blivit tydligt att det i många fall snarare är en tillflyktsort för de som inte klarar det verkliga samhället.

Här kan nollorna vara coola vampyrer och alver.

Åren går och dom blir föräldrar….men leken bara fortgår.

Lajvet pågår egentligen dygnet runt.

Vart skulle dom annars ta vägen?

 

Tänk om jag hade brännt ytterligare tid på dom där!!!